Ikväll behöver jag bli lite peppad. För med solen och våren kommer även minnen och tankar jag önskar att jag slapp. Inte för att de egentligen är negativa utan snarare för att det gör ont i mig att tänka på hur det tog slut. Det kändes som om vi gick om varandra hela tiden. Tajmingen var helt enkelt urkass. Hur som helst. När jag väl lyckas sluta tänka tillbaka, ja, då drömmer jag om dig istället, träffar någon av dina vänner eller så blir du taggad i någon bild på facebook. Hur lyckat är det på en skala? Jag blir aldrig av med dig. Det är ett år sedan. Ett helt jävla år sedan och det går inte en dag utan att jag på något sätt blir påmind om dig. Jag som brukar ha skrämmande lätt att gå vidare. Kanske kan ha med att göra att jag nästan aldrig fastnar för någon.
Det värsta är att detta begränsar mig. Jag har svårt att slappna av och ha kul. Jag har svårt att släppa in någon ny. Jag vill helt enkelt inte ha någon ny, så länge känslorna inte slår det jag kände för dig. Om jag aldrig hade träffat dig hade livet förmodligen varit rätt mycket enklare. Ibland blir jag riktigt jävla arg på mig själv för att jag håller på som jag gör. Varför lägger jag inte bara ner? Så jävla svårt kan det väl inte vara? Men jo, det är det faktiskt. Tro mig..
Nu skriver jag förmodligen en jävla massa skit jag inte borde men jag måste få ur mig det någonstans. Nu ska jag lyssna på girl power låtar och peppa till det rejält!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar